Så här säger han i DN:
"Att vara i opposition går bara ut på att ta politiska poäng genom att kritisera majoriteten för hur illa det är ställt i kommunen - alltså kritisera allt som jag själv gjort som tidigare kommunalråd. Det blir tramsigt."
Tänk om oppositionsrådet Lars Bryntesson, S, i Värmdö kunde lyssna på sin kollega! För det gör han inte. Det jag märkt själv och hört genom kamrater och andra inom kommunpolitiken är att Bryntesson ägnar sig åt en frenetiskt negativ oppositionspolitik i så måtto att alla tjuvnyp, sparkar och tricks som finns att tillgå måste utnyttjas. En debatt nyligen i kommunstyrelsen pågick till halv två på natten. Med inlägg på inlägg i en fråga där positionerna redan var helt kända och klara.
Att driva en processpolitik, då menar jag att man processar varenda fråga som man har annan åsikt i än majoriteten, in absurdum - river sönder alla möjligheter till samarbetspolitik över blockgränser, tröttar ut folkvalda (se vad Pelle Svensson sa) och skapar till sist ett förakt hos vanliga människor för politik. Politik blir liktydigt med tjafs, utslungade anklagelser och oändligt långa debatter för även i relativt små frågor.
Från min tid som invald i fullmäktige minns jag särskilt dessa evinnerliga inlägg där samma åsikt framfördes gång på gång, med lite olika formuleringar och med olika tonfall. Till vilken nytta? Där man redan i förväg visste att ingenting ändrade beslutens utgång.
Jag lanserade en gång begreppet "Fair Play" i värmdöpolitiken. Till och med det initiativet förhånades dåförtiden av ledande socialdemokrater. Man kopplade detta till den just då pågående så kallade dataintrångs-affären (valrörelsen 2006). Jag ifrågasatte i ett annat sammanhang, med fakta om representativiteten, den folkomröstning som genomfördes i Värmdö (om satsning på ungdomar och en simhall...) Och fick en enorm skopa med ovett över mig från S-politiker, med rallarsvingar som inte stod i någon som helst proportion till min artikel. Så grov debatt ville man ha? "Det hör till politiska spelets regler" säger kanske någon skadeglatt.
Det tycker inte jag. Jag väljer då att tillhöra De Sista Entusiasterna som väljer rent spel, och kanske blir jag någon slags "Gentleman Looser". Hellre det än att hamna i pajkastning och den "sandlådenivå" i politiken som Pelle Svensson, S, så välfunnet beskriver.
